Denna dagen ett liv.

Morjens. Fy farao vad kallt det är. Mätaren är nere på -22. Länge sedan vi haft såhär kallt före jul...  

Söndag igen en gång. Vaknade igen en gång av att armarna värkte som fan,och händerna totalt bortdomnade och svullna. Farmarbetet som ställer till det,och kylan förstås. Ännu har jag inte fått "igång" händerna utan de är bortdomnade fortfarande.. 

Har haft en riktig skitvecka känns det som. I Onsdags blev vår bil påbackad i stan. Hennes dragkrok tog i precis bredvid vår dragkrok. Syntes inte så bra då med smuts och snö,men det blev nog en rejäl spricka. Som tur var det en ärlig dam som kom och gav sina personuppgifter,så i Januari ska det väl fixas. 

Blev en rätt dramatisk kväll igår,och är nog lite i chock än idag. Lillsyrran ringer helt i panik och säger att hon inte får någon kontakt med mamma (som är diabetiker). Ringde 112 och rusade iväg till mammas. Fick ingen sorts kontakt med henne ,och det var som att hon inte alls kände igen mig fast hon tittade mig rätt i ögonen. Emellanåt var hon helt medvetslös. Blodsockret var nere på 0,8 och det kändes som en evighet tills ambulansen kom. Efter en flaska sockerlösning kvicknade hon till,och efter några smörgåsar for sockret ändå bara upp till 4,8. Så hon fick snällt åka med till sjukhuset. Förhoppningsvis slipper hon hem idag. Har aldrig någonsin varit så rädd. Otroligt hemsk och lömsk sjukdom. 😥 Älskade mamma 💓

Senare idag ska vi iväg på 90-års middag till Purmo,och imorgon är det Finlands självständighetsdag. De flesta är lediga,men inte vi förstås. 

Ha det gott,och ta hand om varandra. 

Några av årets kransar 

Lite halvhjärtat har jag försökt julpynta. 

Frusen prupp

Stjärna av papperspåsar. 

Lia fick ny frisyr,blev mycket äldre på något sätt 👀