Minnen

..mindre trevliga sådana. Kom nyss ihåg att det är typ 1 år sedan vår lilla Elias insjuknade i RS-virus.
Eller vi visste ju inte det då,utan det började ju som en vanlig förkylning.
Han började pipa i bröstet allt mer,och man märkte att han hade svårt att hinna svälja allt slem och snor.
Det blev riktigt dåligt på bara någon timme. Innan vi åkte in till akuten fick vi ha honom i bilstolen,för låg han ner så slutade han i princip att andas. Han bara gurglade och försökte hinna svälja slemmet.
Under ett blöjbyte fick vi ha upp honom 4 gånger och dunka honom i ryggen!
Många tårar föll då kan jag säga. I bilen på väg till sjukhuset trodde jag faktiskt att han dött,för det hördes inget alls från honom! Så fruktansvärt hemskt.

1 vecka var han på barnavdelningen. Den värsta veckan i mitt liv!

1 år sedan..

Stackars plutt

Sedan ½ år senare drabbades han ju av lunginflammation. Då igen fick han vara på barnavdelningen.
Mycket piggare än första gången,men det kändes ändå hemskt förstås..Den gången blev han också jättedålig på bara någon timme. Jag skulle iväg till mammas med Benjamin,och lämnade Elias med sin farmor sålänge. Han var bara snorig då. Efter nån timme ringer farmor och säger att Elias är jättedålig. Så hon åkte in med honom,och de tog in honom direkt.

Han har hunnit med mycket på 1 år vår lille fis!

Varje gång han blir sjuk blir jag nervös. "Det är ju bara en vanlig förkylning" säger de flesta,men vadå? Det började ju som en vanlig förkylning båda gångerna.
Hädanefter väntar jag inte,utan kontaktar läkare direkt om han är sjuk länge..