Till er som inte följt med på historialektionerna kan jag ju säga att idag,är en minnesdag. Över vad? Jo,förintelsen. Det är 70 år sedan människorna i Auschwitz befriades. Så nu visste ni det.
Jag har alltid haft intresse för andra världskriget. Speciellt judarnas (och många andras) öden. Inte för att jag på något vis tycker att det som hände var bra,utan jag är förvånad hur i hela fridens namn det ens var möjligt? Har läst allt vad jag kommit över,samt sett dokumentärer och filmer. Har nog aldrig blivit så berörd av något i historien som just detta.
Siffrorna är ju inte exakta,men ca. 1,5 miljoner barn dödades. Sammanlagt 6 miljoner judar,500 000 Romer. Homosexuella,handikappade fick också sätta livet till.
Bland allt hemskt jag läst,så är det barnens öde jag tagit hårdast. I en bok jag läste beskriver en kvinna hur en tysk kastar upp ett nyfött barn i luften,och skjuter. I en annan bok läste jag om en tysk kvinna som slänger en nyfödd pojke i en stenvägg.
Barn kastades ner i massgravar levande,och kvävdes till döds.
Så fruktansvärt,och obegripligt.
Lägger inte upp några bilder här,men vill man se så finns det några här : http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/760989-69-bilder-som-visar-varfor-vi-inte-for-glomma-forintelsen
Inget för känsliga dock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar